Var i stallet på morgonen som vanligt (jag har ju alla fodringar själv nu). När jag kom så hade Hera lyckats öppna sin boxdörr(!). Vet inte hur hon burit sig åt. Men hon hade ändå inte gått ut, utan stod i öppningen och tittade på mig. :-)

Började med att skritta Hera i skogen. Det var verkligen hemskt mycket myggor, knott och bromsar! Hera höll ju på att bli tokig där ett tag och ville springa ifrån alla hemska kryp och fick lite panik när hon inte fick det. Då gjorde hon minsann några små jämfotahopp och jag var nära på att göra en mindre snygg avsittning... Men jag höll mig kvar, så det slutade väl i alla fall och jag bestämde mig för att jag inte tänker rida i den skogen förrän alla små odjur till mygg har dött.

Hera blev svettig av ridturen och jag tänkte att jag skulle tvätta av henne lite, vilket hon brukar tycka om. Men idag, när jag blötte henne i ansiktet så backade hon tillbaka för att hon tyckte att det var lite otäckt. När hon backade så stramade antagligen grimman åt lite bakom öronen, vilket gjorde att hon backade ytterligare. Innan jag hade hunnit ta tag i henne gjorde hon bara ett knyck med nacken och vips, så var grimman av! Skiiit också, tänkte jag. Nu springer hon väl garanterat ut på vägen. Sprang, det gjorde hon också, hon var ju fri! Men tur i oturen så sprang hon inte långt utan hittade ganska snabbt en grästuva som hon ställde sig vid. Där stog hon och lät sig snällt fångas in.

Jag tror inte att den lilla turen tog någon större skada på benet, men nog fick jag hjärtklappning alltid, av att se henne slita sig loss!  Jag och mamma ska åka och köpa en ny grimma idag tror jag... ;-)

Vi hörs senare!

Elin



Min söta knasboll